fredag 30 oktober 2009

...och den verkliga overkligheten.

Apropå mitt förra inlägg, så finns det tecken på att overkligheten, fantasivärlden, närmar sig verkligheten. I Pixars nya film Upp har animatörerna först tecknat kropparna nakna och därefter har de klätts på. Det finns alltså något innanför det vi ser! Den gamle mannen Carl är så spinkig att han till och med behövde två lager byxor eftersom de första hängde så löst att hans rörelser inte syntes. Alltså finns det både en naken kropp och "långkalsonger" som inte syns. Allt för att göra det icke verkliga verkligare.

Även imorgon förenas dessa två. För Allhelgonahelgen är en tid då det verkliga möter det overkliga. Jag gör kransar av grön mjuk mossa och de sista blommorna från kolonilotten, och lägger dem på min dotters grav. Och jag gör mosshjärta och roshjärta. Men det spelar ingen roll hur många ljus jag tänder, det är ändå overkligt att Sara inte längre finns i sin kropp.

Kanske är det därför hon får finnas i min kropp. Inte riktigt som då jag bar henne i min livmoder, för numera bär jag henne närmare mitt hjärta. Det är just där som hon, det som är Sara, ändå kan vara verklig.

Kan Pixar, kan väl jag...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar