torsdag 31 december 2009

Nyårslöftesafton...

Gillar att det är framtiden man firar idag.
Det oskrivna. Det oväntade. Möjligheterna...

Så jag vill ge löften som INTE innebär "same procedure as last year"
eller att snubbla över samma gamla tigerhuvud för sjuttitolfte gången.

Kanske blir 2010 året då jag hoppar från en mycket hög höjd,
trots att det svindlar...

Jag önskar er alla Ett Helt Fantastiskt Nytt År
fyllt med goda överraskningar!

måndag 21 december 2009

La Gomera... Del 2. Tyskar überalles!

Till Valle Gran Rey reser en och annan barnfamilj och uttrakad tonaring, och horder av pensionärer. Och nästan alla har de ett gemensamt: de kommer fran Tyskland.

Därför blir jag i nio av tio fall tilltalad pa tyska när jag kommer in i en butik. Och därför har antalet butiker jag vill ga in i decimerats till en tiondel. Och tilltalas jag ända pa tyska latsas jag lika oförstaende som Manuel i Fawlty Towers: "Que???"

Om jag vore tysk, skulle jag aka vart som helst utom just hit, eftersom jag föredrar upplevelsen av att ha akt hemifran, när jag väl reser. Efter ett antal Weissbier (jo, det importeras tysk veteöl hit, tillsammans med sauermilch och annat oumbärligt för överlevnaden)... sa kan det nog uppsta en viss förvirring om huruvida man befinner sig i en förort till Hamburg och alltsa missade det där planet man skulle tagit i morse...

Första kvällen här blev jag sa illamaende av alla "das" och "und" och "überhaupt nicht", att jag rusade hem till min lägenhet och satte pa teven - nagot jag annars aldrig gör när jag reser. Till min stora glädje visade man en tysk film - dubbad till spanska!!!

Nu är jag ju ingen stor vän av dubbning av film, som man ämnar visa för folk som är över fem ar gamla, men detta var ju ända nagot av en revanch! Och vore jag inom den spanska filmbranchen, och fann mig omgiven av tysktalande sa snart jag skulle köpa en liter mjölk, sa skulle jag ocksa dubba tysk film för allt jag var värd. Och jag misstänker att den extremt daliga kvalitén pa dubbningen hänger samman med detta, även den. Läppsynk saknas helt och en tanig tonarstjej förses med rösten hos en 50-arig, kedjerökande tant... Men tyskarna far sa att säga vad de fortjänar, überalles! Ha!



(En liten, liten detalj bara... Jag är trots allt lite tacksam för att jag hittat ett tyskt tangentbord pa ett internetcafé. Det underlättar att ha tillgang till ä och ö. Men ska jag dessutom fa en liten ring över a (istället för prickar över u) maste det komma betydligt fler svenskar än jag hit. Sa, vad väntar ni pa...??!)

onsdag 16 december 2009

Nu har jag gjort det igen...

...gett mig av pa en flygresa, alltsa! Sa nu maste jag skriva utan prickar och ringar i alla fall.

Dessutom blir det har kanske lite mer dagboksaktigt an jag brukar skriva, eftersom det finns en del vanner och andra i min mer privata sfar som vill veta lite om vad jag pysslar med just nu.

Abrupt avbrutet lar det ocksa bli, eftersom jag redan borjar koka sa smatt... Men jag aterkommer...

For nan vecka sen dok det upp en resa till Teneriffa for oemotstandliga 499:- (kronor!). Sa jag gav mig av fran morkret som aldrig gick over i dag, for att fa ett par veckors ljusterapi. Efter en natt pa Teneriffa tog jag farjan till den lilla grona visselon La Gomera, och sen bussen utmed serpentinvagar och en svindlande vacker utsikt... Fullstandigt hanford och klorofyllfylld kom jag fram till Valle Gran Rey, dar jag nu flyttat in i en lagenhet med utsikt mot bade berg och hav... Daremot undviker jag att spana ner mot granden under mig dar jag kan se bade indiska elefanter och saris, vilket gor att jag liksom hamnar i min forra resa.

Det ar fascinerande sa snabbt man gor sig hemmastadd pa en ny plats. Pa ett dygn har jag moblerat om, fixat bordsduk, ljus och farska blommor i en vas, samt klatt om soffan med ett lakan. Jag far valdigt latt fulslag (vilket innebar att jag har svart att utharda fula fargkombinationer och pryttlar). Men i alla fall... anda sen jag tagluffade som ung har jag alltid kant mig hemma dar jag placerar min tandborste.

Men jag har tyvarr blivit lite petigare med renligheten genom aren. Sa nar jag upptacker ett svart harstra (inte mitt alltsa!) pa handfatet, blir jag sa skarrad att jag genast borjar fargkoordinera alla kladnyporna pa terassens torkstallning. Sen ser jag kvinnan pa balkongen mittemot: med en cigg i ena handen viker hon ihop pensionatets nytvattade orngott medan hennes kille, likaledes rokande, hanger over bade henne och torkstallningen. Roklukt ingar liksom i rumspriset pa ett spanskt pensione. Och overallt pa taken hanger det tvatt och absolut ingen rusar ut och plockar ner den om det kommer en regnskur - det torkar ju mañana (antligen en liten fordel med att skriva pa ett spanskt tangentbord, inga prickar over a och o, men en liten orm over n kan jag fa, minsann!

Sa nu har aven jag coolat ner mig och blivit lite mer "mañana"... varmen till trots!
Hasta mañana!

torsdag 3 december 2009

Saker jag undrar över... 5. Om flygresor.



Varför ska man visa upp sunda vätskor när man passerar säkerhetskontrollen, när ingen kontrollerar vad som egentligen döljer sig i de små behållarna? Om de innehåller explosiva vätskor lär ingen få veta det, förrän planet redan sprängts i luften.

Varför finns det flytvästar till alla ombord på planet? Det borde väl ändå finnas fallskärmar istället! Något som åtminstone färjebolagen fattat, när de inte utrustat fartygen med fallskärmar.

Varför finns det askkoppar på toaletterna, nu när rökning varit förbjuden i åratal på flyget? För det första inbjuder det väl verkligen till smygrökning på toan, för det andra säger det väl något om flygplanets ålder, bristande underhåll/modernisering och kort sagt "här är vi inte så noga med detaljerna".

Varför säljer man nästan allt utom tuggummi och öronpropparna "earplanes" ombord? Alltså sånt som kan lindra de oerhört smärtsamma tryckförändringarna som uppstår i öronen när planet snabbt ändrar höjd. Småbarn gallskriker och folk i allmänhet ser väldigt plågade ut, samtidigt som flygvärdinnorna leende saluför vårdande hudkrämer mot... celluliter.

Och varför, varför visar man barnfilm vid midnatt, serverar middag klockan 03.00 och sprit i gryningen??? (Kutym på lååååånga flygresor.) Och däremellan har man krängt läppglans och Bailey's ett otal gånger från sina skramlande vagnar och (i de oftast spräckta högtalarna) milt utryckt skrålat ut sina budskap om skraplotter och superfynd... Vill man verkligen reta upp flygresenärerna så till den grad att dessa desperat försöker blanda ihop några medhavda vätskor till en coctail av helt annat slag som kan slungas mot flygvärdinnorna, vars leenden vid den tidpunkten på dygnet - när man alltså fått sin mödosamt tillkämpade nanosekundkorta sömn störd för sjuttitolfte gången - ter sig enbart infernaliska.

Men det är klart, i det läget spelar det ju ingen roll att det bara finns flytvästar ombord - ingen skulle ju ändå hinna greppa en fallskärm innan allt (inte bara humör, alltså) exploderar.