torsdag 13 maj 2010

En viss söndring kan väl skyllas på tidningsbudet men…

Vi har hängt ihop i över 30 år, ända sen jag var tonåring. Men med åren har vi fått alldeles för skilda intressen och till slut stod jag bara inte ut med sportfixeringen, avsaknaden av kulturell finess, det överdrivna intresset för petitesser…

Men det värsta var ändå humorlösheten. Den där glimten som fanns förr, vart tog den vägen? Jo förresten, jag vet att det mesta dog i och med att Marie C och Anna J – som var så kul och verkligen fick mig att skratta – inte fick vara med längre. Marie brukade komma varje torsdag, minns jag. De morgnarna var det särskilt lätt att stiga upp ur sängen.

När de roliga, fantasifulla influenserna utifrån försvann hade jag liksom ingenting att se fram emot längre. Dessutom blev viktminskningen och dyslexin ett allt större problem (ovanpå allt jag radat upp inledningsvis).

Så nu har jag gjort slut. Ja, egentligen testade jag ju för ett tag sen, gjorde ett uppehåll på några månader för att se hur det var. Jag hade till och med en annan då. Och som jag njöt… särskilt under de långa söndagsmorgnarna i sängen. Där fanns allt det där jag hade saknat: humorn, kulturen, det oväntade... En helt ny värld öppnade sig. Bokstavligen! Och bildligt med, för den delen.

Så nu har jag alltså gjort slut med min gamla på riktigt. För alltid, som det känns nu.

Visst har det snackats om förändring. Allt skulle bli så bra nu fick jag löfte om för ett tag sen. Men jag kan inte se något som gör skillnad, inget som skulle få mig att vilja komma tillbaka. Små förändringar i looken har ingen betydelse när innehållet är precis lika trist som förut. Det är mycket same old shit över den remaken.

Så… bye, bye NA!



PS. Initialerna står för… hur var det nu igen… tänk vad fort man glömmer. Nerikes nånting… Äsch, Numera Avslutad måste det ju vara. Förresten kommer snart DN (som jag kärleksfullt kallar Den Nya) hem till mig igen. Varje dag, i ur och skur. Och det ska bli alldeles, alldeles… underbart. Även om budet säkert kommer att trasa sönder den ännu värre, så tjock som den är. DS.

2 kommentarer:

  1. Hej Siv.
    Du skriver otroligt vackert =)
    vill bara skriva till dig att jag i augusti´ska på dop där jag är gudmor till barnet. kommer läsa upp din dikt Ett gudbarn. jag kommer då säga att ditt namn som författare så du vet =) Är ju självklart men vill skriva det ändå. tack för dina fina dikter.
    fortsätt så =)

    mvh Minna Peltola

    mail: minnapeltola@hotmail.com

    SvaraRadera
  2. Vilket härligt inlägg. Den här bloggen bara måste jag följa :)
    Hittade hit från google-sökning på dikt till Mors Dag, via Familjeliv. Jag tänkte för övrigt låna den fina dikten till min mamma imorgon, givetvis med dig angiven som författare. Känner igen dikten och tror jag faktiskt skickat den som kort tidigare (för visst är väl den utgiven på kort?). Men det kvittar. Dikten är lika fin nu som då och min mamma är absolut samma underbara människa nu som då. TACK!!

    SvaraRadera