fredag 20 april 2012

En skräpdag i april

Vädret kallt och blött. Snö och regn växlar som en ambivalent tidningsköpare. I Sverige har vi inte fyra årstider, i april klämmer vi in några extra vintrar och höstar. Och det är inte knopparna som gör ont när de brister. Det är tålamodet, livslusten.

Går till affären för att köpa persilja. Favoritparaplyet blåser bakut och havererar på halva vägen. Vantarna ligger på vinden. En annan vind vill äta upp mina händer, så jag knyter dem i fickorna. Det är ingen nöjespromenad.

Persiljan är vissen, men blir köpt ändå. Köper även parmesan, för att den är så förföriskt italiensk. Tar en extra lov till Blomsterlandet för att få se frodig grönska. Dras med av sommarillusionen och kånkar hem två kassar med pelargoner. Händerna domnar av kylan och tyngden. Det är ingen njutningspromenad.

Kommer hem och svär på att aldrig gå ut igen. Jag kan gott leva på persilja. Eller pelargoner. Kan man äta har jag hört… eller var det penséer? Dränker persiljan i iskallt vatten och humöret i vin. Persiljan vinner i återhämtningsförmåga.

Sommartid? Nu? Inte om man frågar mig.

3 kommentarer:

  1. Kort kärnfullt och som vanligt med sedvanlig briljans...

    Kramar

    Janne

    SvaraRadera
  2. Jag har precis hittat dina dikter och läst om din bakgrund. Det är fantastiskt att du kunnat hitta kraften att skriva dessa vackra, uppmuntrande dikter utifrån det trauma du upplevt. Idag tänker jag skriva ett inlägg på min blogg och där använda mig av en del av det du skrivit. Jag har förstått det som att det är OK att göra så bara man anger vem som skrivit dikterna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, Anne-Marie!
      Du får gärna citera mig i din blogg... och gärna länka till min blogg.
      Ha det så gott!

      Radera